En fotokalender som bejakar vår konsumtion
Vilka kungligt meninglösa inlägg jag har lyckats producera på den här bloggen. Vem bryr sig om att det är vanligt med hundar, katter och hästar i en fotokalender? Är det intressant för någon? Eller att mina foton och bilder inte blir något vidare just nu. Vem vill ha denna info? Läser någon? Nej. Jag skriver för mig själv. Låter mina tankar flöda som spillt kaffe, murkna barkbitar, gammalt diskhoavfall. Det skulle ju handla om min fotokalender. Eller om en fotokalender som föds genom hårt arbete; genom fotografisk precision och noggrant strukturerade teman. Men jag har inga teman. Och jag har ingen lust att skriva här.
Jag gör det ändå utan rena självbevarelsedriften.
Nu kom jag på någonting. Just nu.
Det skulle vara intressant med en fotokalender som bejakade vår konsumtion. Den västerländska alltså. Det finns så mycket där att utforska. Det tomma, det meningsskapande och värdet av att bära sitt varumärke. Känns som vill alla är varumärken idag på nåt vis. Vi är i alla fall inte andliga längre. Och är vi andliga, så blir det lätt ett slags fanatism.
Hur skulle denna fotokalender gestaltas? Ingen aning. Mycket färg, bra kvalitet, människornas förhållande till tingen med både kärlek och avsky, skildra flera sidor av samma sak. Kanske en idé jag kör vidare på.
Kommentarer
Trackback
